Politometer, politometer på väggen där: vem har mest inflytande här?

Posted by – January 29, 2010

Opassande Emma är den mest inflytelserika bloggen på Politometern, och det vill inte säga lite det.

Opassande Emma är den mest inflytelserika bloggen på Politometern, och det vill inte säga lite det.

Den totala blogglistan på Politometern toppas av Opassande Emma (Pp).

Här har vi en politisk bloggare som skriver lättillgängligt, ödmjukt och eftertänksamt, och bloggosfären älskar henne för det. Som Mary Jensen skriver: när Emma skriver läser ALLA. I Politometerns ögon spelar det inte så stor roll vem som vinner stora bloggpriset i år (Emma vann förra året). Opassande är den Stora Bloggen, och hon toppar med lätthet, som om hon svävade ovan de andra. Grattis Emma!

Topp fem är som följer: Efter Opassande Emma (Pp) följer Jinge (V), Rick Falkvinge (Pp), Kulturbloggen (S) och Pp Nyheter (Pp). Mycket vänster och Pirater, alltså. Hela topp tio är vänster och pirater, med ett undantag: Mary Jensen(M). Jag har lagt topp 20 längst ned, men rekommmenderar att du kollar hela listan.

Hur går det för partierna som helheter?
- Socialdemokraterna har många toppbloggare, men dessutom en massiv bas av halvstarka och halvsvaga bloggar.
- V är lite glesare i toppen men har också en stark bas.
- Pp däremot har betydligt färre mittemellan-bloggar. Det kan vara svårt att se vid första anblick men blir tydligt när man djupgranskar och har tillgång till bakomliggande data. Piratpartiets bloggosfär bygger mer på superstars, kan man kanske säga.
- För alliansens del är det moderata Mary Jensen som är det absolut starkaste kortet. Sen blir det rätt glest bland moderaterna.
- Centern har några ganska starka bloggar, Fp har bara Mark Klamberg. I övrigt kämpar C och Fp:s bloggare i den “stora massan”, men centern leder.
- Mp och Kd är svaga.

En kort sammafattande partianalys:
Socialdemokratin i bloggosfären just nu är mycket stark och agendasättande och de har haft fritt spelrum i nästan två månader, som jag skrev om igår. S är en solklar etta, sen blir bilden mer komplex. Piratpartiet har som sagt många extremt starka bloggar – men om man driver bara en fråga och väljarna lämnat den bakom sig kan det bli förtvivlat svårt ändå. Vänsterpartiet har en lite isolationistisk bloggkultur (länka bara till de egna) som hämmar dem. Moderaterna verkar helt okoordinerade. M toppar visserligen allianslaget, men den som scannar listorna noggrant kommer se att laget är för svagt. Centern kämpar på och Folkpartiet kämpar lite längre ned, men någon allianssamordning är det inte tal om. Kd och Mp verkar ha dumpats av sina allianskamrater på bägge sidor. Det förvånar mig hur svaga Mp är.

Vad kan det här betyda för årets valrörelse? Vad kan bloggosfären betyda?

Här kommer min personliga analys. Jag gillar parallellen till tevens intåg i politiken. Valet mellan Kennedy och Nixon blev TV-mediets stora genomslag i politiken. Nixon förlorade mot Kennedy i slutdebatten eftersom han var orakad och osminkad och såg ut som en skurk. Men utgångarna är sällan givna. Vis av erfarenhet blev Nixon en fullfjädrad TV-politiker som senare sopade mattan med sina motståndare i studion. För insikten om TV:s genomslag var seg: på 70-talet fanns det fortfarande presidentkandidater som vägrade vara med i TV-reklam och TV-program för att de tyckte mediet var vulgärt (ja, de förlorade). Och visst fanns det val efter Kennedy-Nixon som inte avgjordes på TV.*

Jag tror att mycket av agendan för valdebatten och vad som blir snackisar och inte under detta val kommer att sättas i bloggosfären. Det kommer att ha stor påverkan på valets utgång. De som inte förstår hur det går till kommer att vara ganska handikappade. Jag vet inte om valet kommer att avgöras på Internet – men även om det gör det är sannolikheten stor att de som förlorar inte kommer förstå vad som hänt.

Alliansen skulle till att börja med behöva en bloggstrategi och ett bloggnätverk. Genomtänkt blogg-pr verkar saknas helt. Alliansen är bra på TV – de ser trevliga ut, talar i hjärtliga och snärtiga one-liners, har fint kroppsspråk, you name it. TV lär också i slutskedet av denna valrörelse, som vanligt, spela stor roll. Någon partiledare brukar alltid få en stark slutskjuts av utfrågningarna och debatten (kan tex bli den nu pressade men klart tv-mässiga Göran Hägglund). Men att förlita sig på att TV-mediet i detta val skulle få fler väljare än någonsin tidigare att handlöst kasta sig över blockgränsen sista veckan innan valet känns lite som den strategiska motsvarigheten till en trisslott.

Jag skulle jämföra alliansens strategiska nivå på Internet med att ha en mediestrategi som gick ut på att vänta utanför tv-huset och hoppas på att bli intervjuad. Man är inte bara väldigt långt borta från där det händer – man verkar ofta omedveten om att det händer över huvud taget. De senaste två månadernas kommunikationshaveri indikerar att det på alltför många håll saknas kunskap om hur agendan för samhällsdebatt sätts idag – i såväl gamla som nya medier. Det räcker inte att vara med i Agenda. Det räcker inte ens att skriva på DN debatt. Det funkar inte att låta en mer anonym minister sköta negativa frågor och hoppas att de försvinner när de toppar bloggportalerna dag, efter dag, efter dag. Det finns en uppfattning att media skriver och bloggarna följer. Desto mer jag fördjupar mig känner jag att det är tvärtom: bloggarna för och medierna följer (och ibland så turas man om lite).

Nu tar jag chansen att kritisera alla partier lite svepande. Ni som känner er träffade får uppfatta detta som kärleksfull kritik: Förmågan att urskilja vad som är viktigt och vad som är brus känns ibland förtvivlat långt borta i en partisfär som ägnar sig åt provvalsmygel och produktion av nya youtube-filmer samtidigt som man alltför ofta lämnar walk over i debatten om de stora frågorna. Man sitter på partikanslierna och funderar på sina hemsidor – som om det var där valet avgjordes. Jag känner en stor matthet inför alla hemsidor som nu får en påkletad twitterikon och facebook-ikon, samtidigt som det finns noll strategi eller förutsättningar för att använda dessa verktyg. Jag skulle säga att som parti finns det två saker man behöver göra 2010:Driva trafik och veta vad man ska göra av den. Samt delta i och försöka sätta agendan i bloggosfären.

Flera av allianspartierna har ledande bloggare som kritiserar sina egna partier, och som partierna kan ha vissa beröringsproblem med. I partierna över huvud taget möter man ibland ett sorts missnöje över att det är “fel” personer som är ledande bloggare: bloggarna är inte valda, de har inte gått på lokalföreningens möten, de följer inte partiets kommunikationsplan och de intresserar sig för fel frågor. Som en riksdagsledamot uttryckte det för mig: “Det måste vara något fel på de där listorna om de toppas av en ombudsman från Sundbyberg”. Förhoppningsvis har Politometern-topplistan gjort något för att öka respekten, men partierna har ofta svårt att förlika sig med det de inte kan styra, och verkar därför i flera fall ha valt att inte delta alls. Jag tror att det är ett stort misstag.

För det är viktigt att veta att vem som helst kan göra en Nixon-comeback och bemästra mediet man fruktar: Piratpartiet existerade inte ens innan FRA-debatten. Flera av partierna är tillräckligt väl positionerade för kunna ta initiativet i bloggosfären innan valet. Det blir svårare i år än förra året, för konkurrensen är hårdare. Men hittills har bloggosfären gynnat underdogs i politiska strider, vilket Alliansen nu kan trösta sig med när vi sammanfattar Politometern-listan. För Alliansen är definitivt underdog i bloggosfären.

Uppdaterat: En liten bugg gör att visa totalplaceringar kan vara fel med ett snäpp (Mary Jensen är tex på plats 6 totalt, men vid hennes plats står det att hon är sjua.) Kontrollera på huvudlistan för att vara säker.

Uppdaterat 2: Emma skriver ett fint inlägg om sitt och andras bloggande. Läs och lär.

1.Opassande (Emma Opassande) Pp
2.Jinges Web och Fotoblogg V
3.Rick Falkvinge (pp) (Rick Falkvinge) Pp
4.Kulturbloggen (Rosemari Södergren) S
5.Piratpartiet Nyheter (Piratpartiet Nyheter) Pp
6.Mina Moderata Karameller (Mary X Jensen) M
7.Christian Engström(pp) (Christian Engström) Pp
8.Oscar Swartz (Oscar Swartz) Pp
9.Peter Andersson – med rätt att t… (Peter Andersson) S
10.Esbatis kommentarer (Ali Esbati) V
11.Promemorian (Jonas Morian) S
12.Alla dessa dagar (Carl Bildt) M
13.Alliansfritt Sverige (Fem skribenter från S, V och Mp) S
14.Mitt i steget (Johan Westerholm) S
15.Federley (Fredrick Federley) C
16.Mark Klamberg (Mark Klamberg) Fp
17.Magnus Andersson (Magnus Andersson) C
18.Enligt min Humla (Joshua Tree) Pp
19.Erik Laakso | På Uppstuds (Erik Laakso ) S
20.Kent Persson (m) blogg (Kent Persson) M


*Intressant beskrivet i boken Alpha Dogs av James Harding

ps: Inflytande räknar vi som agendasättande i den svenska bloggosfären, mätt i inlänkar. Vi mäter drygt 930 000 inlänkar från den svenska bloggosfären för att ta fram listan, i samarbete med Inflytande.se

ps 2: Jag är medlem i Folkpartiet men ställer inte upp i några val och jobbar i mitt eget Utvecklingsbolag. Politometern är partipolitiskt neutral och oberoende.

Mary Jensen är Moderaternas mest inflytelserika bloggare

Posted by – January 29, 2010

Mary X Jensen är Moderaternas mest inflytelserika bloggare

Mary X Jensen är Moderaternas mest inflytelserika bloggare. Men hon skulle behöva ett bättre lag i ryggen.

Moderaternas utan konkurrens mest inflytelserika bloggare är Mary X Jensen med sin blogg Mina Moderata Karameller. Mary har lyckats med samma bedrift som s-bloggaren Peter Andersson: hon når långt utanför de egna leden, är välbesökt, debatterar och diskuterar mycket med sina motståndare och har en blogg som blivit nödvändig att följa om man vill veta vad som händer i debatten. Mary är dessutom en sociala medier-kompetent och omtänksam person som twittrar med allt och alla och har samlat på sig en hel del goodwill i bloggosfären. Till och med Carl Bildt lär läsa hennes blogg.

Jag var nyfiken på hur Carl Bildts blogg skulle komma ur rankingen, och den hamnar på en välförtjänt andraplats. Carl är något så sällsynt som en person som kombinerar en stark maktposition utanför nätet med en av de mest inflytelserika bloggarna på nätet. Jag tycker att han hanterar den positionen ansvarsfullt, och det går inte att komma ifrån att det är coolt att kunna diskutera svensk utrikespolitik på hans blogg. Men någon riktig kampanjmotor på nätet blir han nog inte – interaktionen med läsarna är ganska begränsad.

Generellt kan man säga att Moderaternas bloggosfär inte imponerar med sin styrka, och framförallt är samordningen alldeles för liten. Inom alliansen är samordningen och samförståndet också bristande. Mary framstår lite som ensam stjärnspelare i ett lag där de andra  har svårt att hitta till planen. I den mån Moderaterna utöver något alliansledarskap på nätet sköts det av Mary Jensen och Kent Persson, på tredje plats. Även Kent framstår som en skicklig bloggare som håller god ton i tufft klimat.

Utöver detta lider M (och alliansen) av att S inte bara har fler starka bloggar, de har också enormt många fler halvstarka bloggar. Den svenska bloggosfären just nu är mycket S-dominerad, och Moderaterna som befinner sig i toppen: Mary, Kent, Tokmoderaten, Ekonomisten, Edvin Ala(m) och Göran Pettersson, kan nog känna sig lite ensamma ibland.

Det är viktigt att förstå att ett för M ovärderligt bemötande av kritiken mot sjukförsäkringen har gjorts av bloggare som Mary Jensen. Det är inte så attraktivt att föra debatten i en infekterad loser-fråga, men flera av bloggarna på Moderaternas topplista har försökt göra det och ta ned diskussionen till en rimlig nivå. Så mycket stöd från moderskeppet vet jag inte om de har fått. Igår skrev Mary Jensen att hon har tröttnat. Det är bara att konstatera att om hon slutade blogga vore det en gigantisk förlust för hennes parti. Om Moderaterna lärde sig att använda Mary Jensen på det sätt S använder sina blogg-ledare skulle de kanske ha en sportslig chans att hänga med i debatten – utan henne är det svårt att se hur det skulle gå till på kort eller halvlång sikt.

Moderaterna skulle behöva en bloggstrategi och ett bloggnätverk. De har redan nu potential att vara starka, men de är oorganiserade och använder nästan inte sin kraft alls. För ett stort ledande parti i regeringsställning ställs det lite högre krav och många av partiets starka, stridbara och flitiga bloggare lever upp till dem, men tyvärr inte partiet som helhet.

I övrigt: På Moderaternas lista måste förstås Tokmoderaten lyftas fram, en blogg i sin egen genre som till och med motståndarna verkar (hat)älska. Jag vill också berömma Sofia Arkelsten på plats 9, som skriver lättillgängligt, humoristiskt och för en bredare publik. Att Sten Tolgfors hamnat så högt speglar det jag poängterade i min analys av FP: även en FRA-älskare kunde under 2009 bygga upp mycket kraft, bara man deltog. Betänk sedan att Tolgfors kom in sent i debatten, inte ens har en kommentarsfunktion på sin blogg och varken länkar eller diskuterar så förstår ni kanske underskottet av borgerliga debattörer i FRA-debatten. Och på plats 10 ytterligare en riktig gräsrot: Brommamoderaten Per Hagwall som bloggat sen 2005 och bl a refererar till partisekreterare Per Schlingmans senaste utspel som “genusidioti”.

1.Mina Moderata Karameller (Mary X Jensen) M
2.Alla dessa dagar (Carl Bildt) M
3.Kent Persson (m) blogg (Kent Persson) M
4.Tokmoderaten (Fredrik Antonsson) M
5.Den hälsosamma ekonomisten (Mattias Lundbäck) M
6.Din ledamot i riksdagen (Göran Pettersson) M
7.Edvin Ala(m) 3,0 (Edvin Alam) M
8.Försvarsminister (Sten Tolgfors) M
9.Arkelsten – livet, politiken och Shoppingen (Sofia Arkelsten) M
10.No size fits all (Per Hagwall) M

Kulturbloggen är Socialdemokraternas mest inflytelserika blogg

Posted by – January 28, 2010

Rosemari Södergren

Rosemari Södergren driver Socialdemokratins mest inflytelserika och aktiva blogg. Starkt jobbat!

Socialdemokraternas lista toppas av Kulturbloggen, som drivs av Rosemari Södergren (och även hyser ett par andra skribenter).  Kulturbloggen är inte en renodlat politiskt blogg, utan består till största del av kulturrecensioner och kulturbevakning, där de gjort sig kända för att vara snabbare och mer ambitiösa än gammelmedias bevakning. Med stor regelbundenhet blandas dock detta up med Rosmaris politiska bloggposter. Kulturbloggens läsare lär vid tillfälle ha önskat att politiken ska försvinna, men det gör den inte. Och eftersom Rosemari når längre utanför de politiska kretsarna än de flesta andra blir hennes inflytande i de frågor hon skriver om stort. Det som kanske imponerar mest är att där de andra S-bloggarna byggt upp varandra genom ett flitigt länkande politiska bloggare emellan har Kulturbloggen i hög grad gått sin egen väg och får mycket av sitt inflytande från icke-partister. Det är starkt jobbat. De som följer Politometern har också noterat det här konsekvent är en av de mest aktiva bloggarna.

Socialdemokratin är numera en bloggmaskin, och en väloljad sådan. Allting som Piratpartiet gjorde i Europaparlamentsvalet gör S inför Riksdagsvalet. De har självklart varit i USA och studerat Obamas bloggosfärseger. Sammantaget har det resulterat i en handfull mycket starka bloggar, och en störtflod av halvstarka bloggar som backar upp. Denna mycket imponerande och koordinerade bloggosfär som verkar ha knäckt Knuffs system för att toppa löpet varje dag har sin banerförare i Peter Andersson på andra plats, även han en populär bloggare i breda lager och en mycket tydligt agendasättande bloggare, vilket bland annat märks i att han toppar knuff-listan.

Den i bloggosfären bevandrade känner igen alla toppnamnen på S-listan: Jonas Morian, Erik Laakso, HBT-Sossen (som numera är två) och Claes Krantz, för att nämna några. När jag försökt peka på att S tagit över bloggosfären eftersom de har ungefär dubbelt så många bloggar som Moderaterna får jag alltid höra att det bara är kvantitet och att många bloggar inte behöver betyda starka – men här har ni det svart på vitt: de är både många och starka.

Det finns mycket intressant att säga om Socialdemokratins bloggande. På plats 10 hittar vi S-buzz, som drivs av Socialdemokraternas bloggansvarige Johan Ulvenlöv – ja, han jobbar enbart med bloggkontakter (inte så enbart, men unikt i partivärlden). Och mycket framgångsrikt dessutom. Inte bara är hans egen blogg urstark, men även den rödgröna kampanjbloggen på plats 11 (som alltså tillhör S, V och Mp men känns mest S). Inget annat parti förutom Pp har något som liknar en partikampanjblogg på så höga platser. Sossarna har två. Till den senare har man överraskande rekryterat den duktiga journalisten Martin Gelin för att propagandablogga. Och till skillnad från de ledande borgerliga bloggarna, som ofta är kritiska mot sina partier, är Sosse-bloggarna oftast snälla mot sin partiledning och driver kampanj för det egna regeringsalternativet.

Ändå får man säga att den socialdemokratiska bloggosfären verkar präglas av ganska stor yttrandefrihet. Och jag har två förklaringar till att S-bloggosfären kunnat växa sig så stark under det senaste året. Den första är att Johan Ulvenlöv och de ledande s-bloggarna arbetat strategiskt, metodiskt, samordnat och skickligt med att sätta agendan och samla länkkraft. Den andra är att det öppnare ledarskapet som Mona Sahlin ofta kritiserats för har gett avtryck här: jag tror inte att Socialdemokratin hade känt sig bekväm med de här rösterna under Göran Perssons mer auktoritära ledarskap. För även om bloggarna ofta är mer partistiska hos S än andra partier är de också högljudda, kontroversiella, egensinniga, frispråkiga och rätt bråkiga (Veronica Palm på plats 18, tex).

Den bästa illustrationen av Socialdemokratins styrka är den fortfarande pågående bloggbävning mot förändringarna i sjukskrivningsreglerna som S drivit sen i slutet av hösten. Under flera dagar när debatten drogs igång och fullständigt översvämmade artikelkommentarer, bloggar, Bloggportalen och Knuff var S rysligt effektiva. Gensvaret från alliansen de första veckorna var nästan obefintligt i jämförelse: ett par moderata reaktioner av typen “gud vad ni är taskiga /orättvisa”. Nu har de borgerliga börjat hämta sig från chocken och biter tillbaks en del, men vid det här laget har S redan dansat polka med den bredare bloggosfären sen i November. Läs Johan Ulvenlöv med mer statistik om detta.

Alliansfritt Sverige som är med på S-listan är egentligen en S, V och Mp-blogg men Politometern klarar inte av multipla identiteter så därför har den hamnat under största partiet. Alternativet vore att inte ha med den alls, och på en så stor, stark och partipolitisk blogg vore det ju synd. Två partiöverskridande bloggar på topp 10 visar också att samarbete över gränserna lönar sig.

1.Kulturbloggen (Rosemari Södergren) S
2.Peter Andersson – med rätt att tycka (Peter Andersson) S
3.Promemorian (Jonas Morian) S
4.Alliansfritt Sverige (Fem skribenter från S, V och Mp) S
5.Mitt i steget (Johan Westerholm) S
6.Erik Laakso | På Uppstuds (Erik Laakso ) S
7.In Your Face (Kristian Krassman) S
8.HBT-sossen (Alexandra och Åsa Einerstam) S
9.Claes Krantz (Claes Krantz) S
10.[S-BUZZ] (Johan Ulvenlöv) S

Vem har mest inflytande bland centerbloggar? Fredrick Federley förstås.

Posted by – January 27, 2010

Fredrick Federley

Fredrick Federley kunde gott se lite gladare ut en dag som denna

Centerpartiet är traditionellt känt för att vara lantisarnas parti, men har en Stockholmsdominerad bloggtopp. Centerbloggarna rör sig kring den egna bloggportalen Centernätet, och att Centerpartiet satsar på bloggande sen en tid tillbaka märks. Partiet har betydligt fler starka bloggare än t ex Folkpartiet. Att så många Centerpartister engagerade sig mot FRA har nog också gjort sitt till.

Centerpartiets mest inflytelserika bloggare är Fredrick Federley, vilket är väntat. Federley har varit engagerad mot FRA och är bland annat känd för att ha hittat på nyheter om sig själv på den egna bloggen för att visa på bloggens inflytande. Federley följs dock tätt, tätt i hälarna av CUF-ordföranden Magnus Andersson och Stockholmscenterns Per Ankersjö, bägge välkända debattörer i Knuff-sfären. Från CUF märks också Hanna Wagenius på plats 10, bland annat känd för att ta ställning mot sexköpslagen. Välkända Annie Johansson är första kvinnan på listan. Värmdö-politikern Stefan Mårtensson verkar vara en kul typ, strax före Lakes Lakonismer.

Ska jag hitta något mönster bland C-bloggarna förutom FRA-motståndet så skulle jag säga att de är ganska snälla mot sin egen partiledning. Mitt intryck är att man ganska ofta hittar försvar av Maud och Carlgren på Centerbloggarna, vilket andra alliansministrar sannerligen inte är bortskämda med. Om det är en medveten strategi tycker jag att den verkar ganska smart ur ett c-perspektiv.

Låt mig sammanfatta Folkpartiets bloggosfär med ett namn: Mark Klamberg

Posted by – January 27, 2010

Mark Klamberg

Mark Klamberg är Folkpartiets absolut mest inflytelserika bloggare

Folkpartiets bloggosfär består lite grovhugget av en stark blogg, några få halvstarka och sen en massa ganska svaga bloggar. Man skulle nästan kunna samanfatta Fp:s bloggosfär med ett ord: Mark.

Milslångt före alla andra i den folkpartistiska bloggosfären ligger Mark Klamberg. Mark är doktorand i folkrätt och driver en blogg som varit en sorts juridisk faktabank för anti-FRA-rörelsen, men som också innehåller en hel del folkrätt och försvarsfrågor. Mark höll nästan på att gå ur Folkpartiet ett tag och avsade sig alla sina uppdrag efter FRA-frågan, men har blivit kvar och kandiderar nu till kommunfullmäktige i Stockholm. Och tur för Fp-bloggarna är väl det. Utan honom skulle våra bloggar med stor sannolikhet föra en tynande existens: all vår samlade pagerank härrör nästan från Mark. Mark har samma Pagerank* som Folkpartiet.se, men till skillnad från Fp, som länkar till bloggarna från en undersida med pagerank 1, länkar Mark glatt på bästa plats.

Fredrik Malm på andra plats är helt enkelt en duktig bloggare som bloggar mycket om Iran, Irak, Kurdistan, Islam, Israel och Palestina, vilket ger länkar från bloggosfärens alla hörn. På tredje plats plats finner vi Erik Svansbo, som bloggar en hel del om Integritet, FRA och Israel-Palestina-frågan. ”Heta frågor” som dessa kan få en blogg med genomtänkt argumentation (oavsett ställningstagande) att hamna i en positiv länkspiral. Att så (relativt sett) få borgerliga bloggar deltog i FRA-debatten verkar för överskådlig framtid lämnat den borgerliga bloggosfären i bakvattnet. Även en FRA-älskande blogg som deltog i debatten hade under denna tid kunnat bli mycket stark, men FRA:s försvarare i bloggosfären var få.

Längre ned har vi ett gäng fp-bloggar som är ”up and coming”, bland annat Per Altenberg och Seved Monke, som ofta syns till på knuff och hänger med i debatterna. Liberati och dess medlemmar kommer bli allt starkare genom sitt koordinerade och entusiastiska bloggande. Amanda Brihed, som startat nätverket Svart Måndag och skriver engagerat och initierat om sina erfarenheter av transsexualism, är den starkaste Fp-kvinnan.

Kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt på plats 10 jobbar hårt tillsammans med Lotta Edholm (plats 16) i Stockholms Stadshus för att förnya politikens former och innehåll. Den som använder Politometern har märkt att Sebastian Hallén håller närmast frenetisk aktivitet. Notera också Mathias Sundin som har två bloggar strax utanför topp 10, känd som dörrknackaren.

Men ska man sammanfatta är det alltså egentligen bara en blogg som verkligen sticker ut: Mark Klambergs.

*Pagerank är Googles mått på hur “viktig” en sida är. Pagerank kan vara missvisande för nya sidor som snabbt blir starkare, men är annars visar pagerank hur stor sannolikheten är att sidan hamnar högt på Google-sökningar. Du ser pagerank genom att installera Google toolbar.

Och här hittar du hela listan på Folkpartietsmest inflytelserika bloggare.

Opassande-Emma är Piratpartiets mest inflytelserika bloggare

Posted by – January 26, 2010

Opassande är Pp:s mest inflytelserika blogg

Opassande är Pp:s mest inflytelserika blogg

Att uttala sig om Pp:s bloggosfär känns vådligt, det nog finns många som känner den bättre än jag. Men här är mina intryck:

Piratpartiet visade svensk politik vad sociala medier handlar om under 2009: det är bloggosfären, stupid!* Genom att arbeta koordinerat och strategiskt och mobilisera bloggarna dag efter dag i varje aspekt av FRA-frågan byggde Piratpartiet upp inte bara ett parti utan även en stadig grupp med några av Sveriges mest inflytelserika bloggare. Innan Politometern fanns hade de den fula men fungerande Pp Live. Det som utmärker dem är att de inte bara länkar med sina pirat-vänner utan att de länkar till och blir länkade till av hela den breda bloggosfären, och att de deltar i det bredare samtalet på nätet.

Särskilt sant är detta för Piratpartiets mest inflytelserika blogg: Opassande. Opassande, som  skrivs av Marie Andersson (som kallas Emma efter initialerna MA), vann välförtjänt Stora Bloggpriset förra året, och har varit ett nav för Piratpartiets framgångar. Här sattes agendan för större delen av förra årets politiska debatt, för gammelmedias nyhetsbevakning i flera månader och för en röstraggarkampanj med massivt genomslag hos unga nätväljare. (Vill du fördjupa dig i detta rekommenderar jag den Twingly-rapport sossarna beställde efter bloggbävningen. )

Dock är det värt att notera att Piratpartiet inte bloggar eller sätter agendan med samma kraft längre: i en debatt som alltmer handlat om varsel, bilindustri och sjukförsäkringar (notera Pp:s låga aktivitet) har Piraternas bloggosfär haft svårt att ladda om inför riksdagsvalet. Samtidigt hårdnar konkurrensen:  Sossarna har lärt sig samma metoder som piraterna, och flera andra partier är på gång. Ska Piratpartiet göra om förra årets bedrift behöver de fånga den bredare bloggosfärens entusiasm igen.  Och för att lyckas med det lär de behöva Opassande i främsta ledet.

Uppdaterat: Enligt min humla visade sig ha två url:er, och fel länk hade hamnat i Politometern. När det fixades blev Josh sexa på listan.

Uppdaterat 2: Här är hela listan på Piratpartiets mest inflytelserika bloggar

PS – Oscar Swartz sida på Politometern hade en bugg som jag hoppas att jag fixat nu, men det kan ta ett par dar innan den sidan på Politometern fylls på.

*I valet 1992 använde Bill Clintons valstrateg James Carville frasen “It’s the economy, stupid!” för att påminna om att ekonomin var frågan där man kunde slå Bush den äldre. Frasen var också en påminnelse om att hålla sig till huvudbudskapet och inte fastna i detaljer, vilket Clinton var känd för att göra.

Jinge är Vänsterpartiets mest inflytelserika bloggare

Posted by – January 26, 2010

Jinge skärmdump

Vänsterpartiet var pionjärer i bloggosfären, tillsammans med högermännen. Partiet har numera en ganska stor och livlig bloggosfär med många halvstarka bloggar. Vänsterbloggarna verkar ganska mycket leva sitt eget liv:  de samlas på den egna bloggaggregatorn bloggvänstern, och använder sina egna bloggvänster-widgets (inte knuff som alla andra). De länkar mycket internt, men mindre med resten av bloggosfären.

Att Jinge toppar vänsterns lista är väntat: detta är bloggaren som gjorde att Lars Ohly fick göra en pudel eftersom han sade att Jinge var en favoritblogg– samtidigt som Jinge släppt igenom olämpliga kommentarer. Att Ali Esbati – vass, kontroversiell och välskriven – ligger tvåa, är också väntat. De var tidiga och stora i bloggosfären när andra partier fnös åt bloggandet och bondfångarbegreppet sociala medier inte ens var uppfunnet. De läses dessutom av både anhängare och motståndare.

Lars Ohly sade i en intervju nyligen att Vänsterpartiet numera är rätt så sams inombords. Kanske har det tråkat ut den egna bloggosfären, kanske känner de ingen entusiasm inför att valblogga – eller så saknar de uthållighet. Tre av tio bloggare på topp 10 har slutat blogga, och Ali Esbati har emigrerat och dragit ned på bloggandet. Eller kanske är vänsterpartiet (hemska tanke) en illustration av det som kommer att drabba de andra partierna 2011: den stora bloggtröttheten.

V:s topplista illustrerar också något som bla Ted bloggat om: har man en gång fått inflytande är det rätt svårt att bli av med det.

I övrigt är bloggen Approximation på plats 4 värd ett besök: här skrivs det initierat om bland annat stadsplanering och arkitektur.  Ung Vänster på plats 5 har gjort ett smart drag: en presidieblogg där presidiet byts ut – men inte bloggen. På så sätt slipper man börja om från början med inflytandet varje gång man har en ny ordförande (vilket sker ofta i ungdomsförbund).

Maria Ferm den mest inflytelserika Miljöpartistiska bloggen

Posted by – January 25, 2010

(Uppdaterat: jag har kastat om lite i listan. När jag fixade ett par buggar och gjorde om körningen kom denna lista istället. Denna stämmer.)

Miljöpartiet är, liksom Kristdemokraterna, inte världsledande i sociala medier. När jag erbjöd mig att komma och föreläsa gratis för dem om sociala medier, den politiska bloggosfären och kristdemokratiska bloggar svarade de tex inte alls. Och deras bloggosfär är ganska liten och okoordinerad, liksom Kd:s.

Den solklart mest inlytelserika bloggen ibland dem är dock Maria Ferm, som följs av Christian Valtersson och Peter Sunde från The Pirate Bay. På fjärde plats ligger den intensivt bloggande Birger Schlaug, som har en del att lära nuvarande språkröret Maria Wetterstrand, på plats 8. Zaida Catalan finns också med i toppen. Att Maria Ferm toppar listan är kanske ingen överraskning, få i den politiska bloggosfären missade tex fenomenet ”How I met Maria Ferm”.

När jag erbjöd mig att komma och föreläsa gratis för dem om sociala medier, den politiska bloggosfären och kristdemokratiska bloggar svarade de att de inte hade tid.

Kristdemokraternas mest inflytelserika bloggare: Peter Soilander

Posted by – January 25, 2010

Kristdemokraterna är inte världsmästare på sociala medier, det är bara att konstatera. När jag erbjöd mig att komma och föreläsa gratis för dem om sociala medier, den politiska bloggosfären och kristdemokratiska bloggar svarade de att de inte hade tid. De flesta Kd-bloggarna är ganska okända, och det är inte ett bra tecken att nummer fyra på topplistan inte bloggat sedan september.

Kd kan kanske förlåtas för sitt svaga intresse om man betänker att deras primära målgrupp verkar vara sistagångsväljarna, men någon mer strategi än längre liv genom bättre folkhälsa lär nog behövas för att hosta sig över riksdagsspärren i höst. Då kan de glädja sig åt att de utöver en twitter-kompetent partiledare faktiskt har ett gäng mycket flitiga och substantiella partibloggare som bär deras fana i bloggosfären.

Klart inflytelserikast i den kristdemokratiska bloggosfären är Peter Soilander, som skriver lätt filosofiska inlägg om dagspolitiken och är utbildad samhällsanalytiker, historiker och kock. Han verkar helt klart vara en politisk gräsrot, det enda politiska uppdrg jag kan hitta är som styrelseledamot i KD Södermalm. KDU-ordföranden Charlie Weimers kniper andraplatsen, och studentförbundets ordförande Aron Modig finns på plats 8. Sofia Modigh på plats 9 kommer också från KD Södermalm. Värd att notera är även ateisten och internkritikern Magnus Westerstrand på plats tre. Nedan har jag lagt topp 10. Läs resten av listan över mest inflytelserika kristdemokrater här.

1.Under den lugna korkeken (Peter Soilander)

2.Charlie Weimers (Charlie Weimers)

3.Westerstrand (Magnus Westerstrand) Kd

4.Högerspöket - Blogg (Jessica Nyberg) Kd

5.Christian Carlsson (kd) (Christian Carlsson) Kd

6.Ebba Busch (Ebba Busch) Kd

7.Annelies blogg (Annelie Enochson)

8.aronmodig.se (Aron Modig) Kd

9.Sofia Modigh (Sofia Modigh) Kd

10. En frihetlig röst för familj och förvaltarskap (Christopher Dywik)

Uppdaterat: Här är hela listan på Kristdemokraternas mest inflytelserika bloggar

Vem är mest inflytelserik i den politiska bloggosfären?

Posted by – January 25, 2010

Den här veckan kommer det spännande uppdateringar på politometern.se. I samarbete med inflytande.se kommer jag att lansera en ranking av alla politiska bloggar, både totalt och per parti. Det blir olidligt spännande: vem är den mest inflytelserika politiska bloggaren? Och vilket parti har genom sin bloggosfär störst inflytande på den politiska debatten?

Nu börjar Politometerns potential verkligen märkas. Det har gjorts försök att ranka politiska bloggar tidigare, men de har oftast varit rätt bedrövliga. SvD:s försök är ett bra exempel på hur missvisande det kan bli: de använde knuffs topplista, missade en stor del av de politiska bloggar som var med och ignorerade de över 1300 politiska bloggarna som inte finns där. (Läs mer om den lilla bloggbävning som följde här, här och här.)

Och hela poängen med bloggosfären är ju just att massan spelar så stor roll. Mary Jensen, Jinge, Peter Andersson, Opassande-Emma och andra topp-bloggare må vara agendasättande, men de är det för att de alla lever i en sfär av andra bloggare som lyfter fram dem (ofta lyfter de även varandra, över partigränserna) . De har många läsare, men är främst mäktiga genom sin förmåga att sätta agendan tillsammans med andra bloggare. Detta ser man bland annat i länkarna de får av den övriga politiska bloggosfären. Och det går också att iaktta på Knuffs löp, där bloggare som dessa ofta mer eller mindre ”bestämmer” vad som blir snackisar. För alla som jobbat med PR i gammelmedia (som jag) är detta en stor förändring: förut var det Rapport 19.30 och DN Debatt som bestämde vad som blev dagens snackis, i dag är det bloggosfären som väljer vad som förtjänar att diskuteras i den dagliga informationsfloden.

Politometern kommer liksom Inflytande.se att mäta inflytande med inlänkar. Det är ett mått som fungerar ovanligt bra på just politiska bloggar (att jämföra med tex modebloggar som inte länkar så mycket, där funkar andra mått bättre). Det finns de som hävdar att inflytande inte går att mäta: har du en läsare och det är Fredrik Reinfeldt är du mer inflytelserik än om du så har halva stan på din blogg. I realiteten blir det resonemanget ganska abstrakt. Min erfarenhet är att makthavare tenderar att läsa samma bloggare som alla andra. (Läs mer om diskussionen om inflytande här, här och här.)

För att hetsa upp stämningen lite kommer jag att släppa topplistorna en i taget fram till fredag när jag släpper den totala listan. Här är veckans schema:

Måndag 14.00: Kristdemokraterna

Måndag 14.30: Miljöpartiet

Tisdag 13.00 Vänsterpartiet

Tisdag 13.30 Piratpartiet

Onsdag 13.00 Folkpartiet

Onsdag 13.30 Centerpartiet

Torsdag 14.00 Socialdemokraterna

Fredag 10.00 Moderaterna

Fredag 10.30 Den Totala Listan!